Designa för brukergrupper med funktionsnedsättningar

I detta inlägg kommer jag berätta mer om användargrupper med speciella behov, där äldre brukare tas upp som exempel. Vad behöver man egentligen tänka på när man designar touchgränssnitt för äldre brukare? 


Nedsatt syn eller kognitiv svikt är exempel på nedsättningar som kan leda till svårigheter vid bruk av grafiska gränssnitt. Under min utbildning kom jag in på detta ämne, då masteroppgaven skrevs i samarbete med projektet BRIS (BRukergrensesnitt for velferdsteknologi I Stua) på Institutt for informatikk, UiO. Masteroppgaven handlade om att ta fram ett designförslag för ett videokommunikationssystem för just äldre brukare. Målet var att skapa en produkt som kunde göra det enklare för äldre att ha kontakt och umgås med vänner och familj från hemmet, och som kunde ge mer närvaro än ett vanligt röstsamtal. För er som inte vet vem jag är så heter jag Ida Krüger och är nyansatt i USIT som interaktionsdesigner, och detta är mitt första inlägg på bloggen!  

För att klara att skapa en enkel produkt för äldre brukare behövde jag få inblick i deras dagliga liv för att förstå deras behov och hur det upplever olika teknologier, samt svårighetsgraden med dessa. Jag ställde mig frågan, vilken typ av interaktion och plattform är enklast för äldre att använda för en sådan produkt? Insikter samlades in i en första intervjustudie, vilket ledde till ett val om att designa för touch och tablet, då detta visade sig vara populärt bland de äldre deltagarna. För mig var detta ett överraskande resultat då min tidigare uppfattning varit det motsatta. I nästa steg genomfördes observationer av äldre som använde tablets för att finna ut av vilka svårigheter som uppstod i bruk. Dessa insikter användes sedan som grundlag för den senare gränssnittsdesignen.

Vem räknas till gruppen äldre?

Att snacka om äldre användare är egentlig ganska otydligt – när räknas en egentligen som en äldre användare? Är det när en känner sig gammal nog, när en bor på ålderdomshem eller när man har tillräckligt många rynkor? I mitt fall definierades äldre till personer över den vanliga pensionsåldern i de skandinaviska länderna, ca 65 år. Gruppen begränsades så till äldre personer som fortsatt bodde hemma. Trots dessa begränsningar är användargruppen bred med stora skillnader i ålder, hälsotillstånd, funktionsnedsättningar samt teknologierfarenhet, vilket var en utmaning för mig som designer. Inte nog med detta så är äldre en grupp människor som i hög grad har förändrade behov. En äldre person kan vid 70 års ålder vara mycket uppåtgående utan några större funktionsnedsättningar, men kan bara få år senare ha ett betydligt förvärrat hälsotillstånd, där nedsatt syn, hörsel, minskad mobilitet eller kognitionssvårigheter är några exempel.

Involvera brukare i designprocessen

För att förstå slutanvändarna jobbar en interaktionsdesigner med att samla in data kring sina brukare genom olika insamlingsmetoder, så som intervjuer, observationer och workshops - läs mer om detta i tidigare inlägget Datainnsamling - kvifor og korleis?. Ibland kan det uppstå utmaningar med att involvera äldre brukare i designprocessen. Vissa gånger har äldre brukare mindre teknologierfarenhet än många yngre personer, vilket också kan begränsa deras förmåga att föreställa sig nya lösningar och deltaga i diskussioner kring sådana. Det är därför en god idé att ta involvera dem så tidigt som möjligt i processen och ge dem tid på att sätta sig in i teknologin som skal användas.

Många äldre personer har också olika typer av nedsättningar så som nedsatt hörsel, syn eller kognition, vilket kan göra en mindre komfortabel med att delta gruppsammansättningar. Om man skal genomföra workshops är det därför en god idé till att skapa mindre grupper.

Touchbaserade gränssnitt – några guidelines

Under masteroppgaven mötte jag många äldre personer och insåg snart att de var fler än jag hade föreställt mig som använde touchrelaterade produkter. Men att det var utbrett betydde dock inte detta att touch fungerade felfritt, utan tvärt emot så fanns det många förbättringsmöjligheter för att förenkla interaktionen för de äldre brukarna. Jag opplever att touchbaserade gränssnitt ofta är utformade för yngre brukare och mer sällan för brukare med nedsatt syn, kognition, hörsel eller skakiga händer. Nedan följer några tips för hur man kan lösa typiska problem som personer med nedsättningar kan uppleva vid interaktion med touch.

Designa anpassningsbara gränssnitt

För att kunna möta alla brukare i en så bred användargrupp som gruppen äldre, med olika och förändrade behov, kan det vara en idé att skapa en anpassningsbar design. En del äldre ser fortfarande som hökar och behöver inte någon förstorad text, medan andra har grov synnedsättning. Att skapa ett gränssnitt där användaren själv kan välja storlek på text, ikoner och menyer kan därför vara ett smart val. 

Exampel på hur man ska ställa på textstorlek i ett touchgränssnitt

Röstkontroll som alternativ till touch tangentbord

För att möta många olika nedsättningar kan det vara smart att ha olika alternativ för input. Vissa äldre kan ha svårigheter att skriva på ett ordinärt touchtangentbord då knapparna är relativt små och sitter tätt intill varandra. Skakiga händer leder ofta till felmarkeringar, och att sudda och skriva om är ofta tidsödande. Röstkontroll samt röst som omvandlas till text är ett bra alternativ för detta ändamål. 

Exempel på hur man kan använda röstkontroll som alternativ till touchtangentbord

Undvik olika kommandon för snarlika inputs

Ett återkommande exempel som jag uppdagade under masteroppgaven var att ett flertal äldre brukare hade svårt att skilja mellan 'press' och 'press+hold' i ett touchgränssnitt. Detta var inte något som deltagarna artikulerade men som observerades vid ett flertal tillfällen. Vissa gånger fick de äldre brukarna ingen respons av systemet, på grund av för svagt tryck, torra fingrar eller dylikt, och provade därför en gång till - men utan respons. I frustration tryckte dem så igen, men denna gång höll dem inne för att försäkra sig om svar från systemet. Att hålla inne är vanligtvis ett annat kommando som leder till ett val om att ta bort eller ändra något, vilket visade sig vara mycket förvirrande för de äldre brukarna. Ett tips är därför att undvika dessa typer av snarlika kommandon vid design för äldre brukare. 

Använd metaforer som passar användargruppen

I många fall använder man som designer metaforer vid bruk av ikoner för att tydliggöra vad en knapp betyder. Dessa metaforer kan till exempel vara papperskorgen på skrivbordet som används för att kasta ett dokument. Dessa typer av metaforer är enkla att förstå om man är känd med deras ursprungliga användningsområde, men kan annars vara oklara t.e.x. om du inte känd med vad en papperskorg egentligen är. Äldre brukare är som sagt en grupp människor som är uppvuxna i en annan tid vilket gör att de också kan ha en annan uppfattning av dessa typ av metaforer. I ett användartest med en äldre dam blev detta tydligt, då hon inte förstod att en pratbubbla var en symbol för en dialog eller skicka meddelande. Kvinnan föreslog istället att ha ett brev som ikon, då detta var hennes sätt att skicka meddelande.

Presentera inte för mycket information på samma gång

En del brukare har nedsatt kognition vilket kan skapa svårigheter då mycket information presenteras på samma gång. Att undvika för många nivåer i menyer samt presentera information stegvis kan förenkla användandet betydligt.  

Sammanfattning

Anpassningsbara gränssnitt, reducerad mängd information, tydliga metaforer och inputmetoder som passar många brukare är bara några exempel på hur man kan förenkla en design för en brukare med nedsättningar. Jag hoppas detta har gett lite inspiration och nyfikenhet i ämnet. Om du vill läsa mer ligger masteroppgaven min som referens nedan. 

Referenser

KRÜGER, I. (2017) OldPhone: A video communication system designed to suit elderly people's abilities and needs. Göteborg : Chalmers University of Technology. 

Emneord: GUI, Funksjonsnedsettning, Eldre brukere Av Ida Krüger
Publisert 6. des. 2017 14:33 - Sist endret 6. des. 2017 17:44
Tegneblokk med håndtegning av et brukergrensesnitt

UX-bloggen

En blogg for deg som er interessert i gode brukeropplevelser, tips og triks, nyttige UX-verktøy og erfaringer fra prosjekter vi i Gruppe for Brukeropplevelse arbeider med.